VAD jag älskar människor som törs sticka ut, göra på sitt eget sätt och säga vad de tycker även om deras åsikt inte alls stämmer överens med hur man "ska tycka".

Undrar varför man "ska tycka" på ett visst sätt i en viss krets, det blir ju tämligen falskt om man gör om sig till en annan person med andra åsikter än de man egentligen har. Och totalt ointressant. Så mycket bättre och mer spännande om alla säger vad de egentligen tycker.

På min förra arbetsplats var taket högt. Där satt vi och pratade om våra fobier och tvångstankar i ett personalrum som var det trevligaste jag någonsin varit i. Jag ska inte lämna ut någon här (när vi nu rör oss utanför det där personalrummet) men en sak vi kunde diskutera var exempelvis social fobi. En av kollegorna hade som ung lidit av detta och berättade hur han övervunnit det. En mycket stark människa. Jag hade min panikångest; kunde helt plötsligt börja svettas och bli yr i huvudet. En tredje berättade om .. ja- det tänker jag inte ens skriva ut här, med tanke på att det kan lämna ut personen i fråga, men det var inga konstigheter alls. För oss. Bara mänskligt och helt naturligt.

Man snacka om att man blir konfys när man kom till en helt annan kultur, där psykiska åkommer sågs som lite suspekt.

När jag berättade om min ångest och fick till svar att :"Ångest- det har jag AAALDRIG haft"

Va? Är du lycklig jämt?

"Jaa. Lyckligt förälskad sedan trettio år (fast alla egentligen visste att maken var otrogen), aldrig haft ett ekonomiskt bekymmer och barnen går det bra för, sååå bra"" (Också där har man förkunskaper men tiger också där still).

Ett härligt samtal jag sent glömmer är ett jag hade med en karl, som erkände att han tyckte pappaskapet var krävande. Han berättade att han tyckt det varit jättetufft att ha barn, och var glad att de nu var vuxna. Så ska man kanske inte säga till barnen, men hans ärlighet gentemot mig uppskattade jag otroligt mycket. Så där "ska" man nämligen inte tycka i vår kultur. Men han tyckte det.

Jag är rent allergisk mot alla dessa Facebookbilder ( ialla fall upplevde jag det så för ett par år sedan), där vi tävlar i lyckliga liv. Så allergisk att jag till slut la ner skiten. Synd, förvisso, jag har ju gott om vänner som är som de är också... Kanske skulle återuppta tråden och helt enkelt bara stänga av de där som lever låtsasliv.

De där låtsasliven är i min mening ren oärlighet.

Oärligt är inte att inte säga till en person att den har ful näsa bara för att man tycker det. Det är enbart social klantighet, Ingen vinner på att jag berättar för någon att jag tycker han är ful- vad ska han göra åt det, liksom?! (Och är jag så jäkla snygg själv som kan yttra mig så till en annan människa? Svar: nej.)

 Oärlighet för mig är att förställa sig. Att inte visa vem man egentligen är utan sätta upp en fasad som är totalt missvisande. Då har man ju ingen aning om vem man i själva verket är vän med.

 

Annie

14 december 2014 12:19

Sv: Vill nog också gifta mig en dag ;)
Fast jag tycker ändå inte det hänger så mycket på det ändå, man är ju tillsammans "lika mycket" även om man inte har en ring på fingret.
Tycker det är lika mycket allvar utan ring, men så tycker jag ;)

Ha en fin Advent!*

Kramar!

http://www.lifebyannie.bloggplatsen.se

Beatrice F Wik

14 december 2014 15:22

Det är nog sant, vännen!!!
Roligt med bröllop iaf. ;)

Samma, du... närmar sig jul nu!
Kram

 

luvcatz

14 december 2014 17:44

Bra inlägg, jag har valt bort de hycklande (o)lyckliga människorna i mitt liv o tycker att de e så skönt att verkligen kunna prata om hur dåligt jag mår ibland.... Ibland ere skitsaker o just för att man vågat säga hur man mår så släpper det o när man satt ord på det o kanske fått fin respons så lyckas man vända det :)

Tänk om jag bara pratade om lyckliga tider, jösses va paradoxalt.

Hoppas söndagen varit fin, kram :)

http://luvcatz.bloggplatsen.se

Beatrice F Wik

14 december 2014 21:46

Ja, jag försöker också rensa,
Det finns inget intressant alls i att sitta och lyssna på en konstant lyckad människas berättelser. Det blir bara platt o tråkigt...
Och hycklande, som du säger. En stor fet lögn, nej- det orkar vi inte med!

Ja, tack, det har den. =)
Din med, hoppas jag!

Kraaam

 

Anders Wiklund

22 december 2014 23:25

Intressant med dina synpunkter om FB. Jag har efter påtryckningar gått med i FB och känner mig redan som en missbrukare. Måste bara kolla om någon uppdaterat sin sida eller kommenterat min. Jag inser hur sjukt det är att man känner sig tvungen att trycka gilla på någons bild av nybakade bullar som man inte ens får smaka, bara för att nån bekant ska känna sig sedd. Visst är det minst 90% yta på FB, men om bara en FB-vän visar sig vara en riktig vän så är det värt det. Man kan ju inte skriva allt hur man känner, det skulle verka för bittert är jag rädd. Vad är skillnaden på en blogg och FB egentligen. Ha fin jul Beatrice. / Anders.

Beatrice F Wik

22 december 2014 23:34

Så sant, Anders! Egentligen är det faktiskt ingen större skillnad mellan facebook o en blogg.

Jo, en stor skillnad: På bloggar skriver man inte för att få likes utan för att man känner för det. (Fast det kanske man gör på Fb ,med)

Min blogg är egentligen ingen social grej; visst uppskattar jag mina kommentarer, men det är inte därför jag skriver. Jag skriver för att jag vill göra av orden ngnstans o för att det får mig att må bra=)

Men jag funderar faktiskt på att återöppna mitt FB-konto. Ha det till kontakt med mina goa vänner, o ta bort de där som jag tidigare irriterade mig på... de där som spelade ständigt lyckade... jag är ju allergisk mot den typen av hycklande, jag :(

Detsamma Anders! God Jul!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag kommer nog aldrig kunna bära en vigselring igen. En tung guldringar på mitt vänstra ringfinger.  För erfaren, för frihetsälskande, för självständig. Jag har erfarenhet av både katter o hundar i mitt liv. Det finns en jättestor skillnad i ...

  Tänk att jag såg det på en sekund. Jag såg när du kom- som jag väntat. Fast jag visste inte innan att det var du. Att det var dig jag väntat på. Men du klev in- och jag bara visste, jag såg det i dina ögon, nästan som om det stod skrivet. ...

  Ikväll blir det lite firande av min vackra fantastiska dotter. !8 år av kärlek.    Jag är så glad och stolt att få vara hennes mamma, men jag kan inte förstå vart tiden tagit vägen. Hon fyller inte exakt idag även om vi firar lite nu- utan...

    Tiden har gått. Det var tungt det där.. som jag fastnat för dig. Men jag väcker inga lik, det skulle bara vara destruktivt. Ser fram emot nya roligheter, med nya förmågor- nya inressanta människor =)   ...

      Hej igen! :) Länge sedan jag var här, på bloggplatsen.   Lite Eurythmics kanske? "När morgondagen kommer och du kommer att behöva någon att lita på."     ...