Lugnet behövs verkligen. Vad sköna de här dagarna är... så långt ifrån resterande del av året, då det far på i jättefart.

Jag var på midnattsmässa under julnatten, fick nattvard av biskopen själv. Det var så otroligt stämningsfyllt, jag är en av dem som bara känner värme och lugn så fort jag kommer in i en kyrka.

Och biskopen sa så mycket klokt. "Människor behöver bli mera mänskliga" till exempel.

Det där gillar jag. Och jag älskar mänskliga människor. Kalla präktiga robotar- vem vill ha sådana runt sig?

En del som ligger i det här mänskliga är att ta hand om varandra. Jag är ruskigt trött på självgoda egon som bara ser till sig själva och sitt eget bästa, som skor sig på andras vänlighet- istället för att ge tillbaka. Mycket underliga typer, man slutar ju naturligtvis ge av sig själv till den typen av människor, så de vinner ju ingenting alls i längden.

En annan del av att vara mänsklig är att inse att vi alla har brister. det finns med andra ord ingen anledning att förställa sig och låtsas vara perfekt. (Hehe... en av de saker jag tjatar ihjäl mig om i min blogg just nu, men jag blir bara så trött när jag sitter och slökollar bloggar... går in med förhoppning om lite intressant läsning... och så får man bara titta på en vacker fasad, IGEN, ZZzzZZ, det är liksom allt som beskrivs).

Fast det finns många bra bloggar med. Två av dem jag alltid följer har jag som länkar. =)