Idag har jag mått mycket bättre, har jobbat igen- och det kändes bra. Drog ju på mig en ögoninflammation i förra veckan också- som ett brev på posten, då min son hade det veckan innan. Men allt är bättre idag, som sagt- också min sinnesstämning.

Fortsatt högt läsartal på bloggen, vilket känns kul. Fast jag förstår egentligen aldrig det där, vad höga läsartal kommer sig av. Ibland är det få, ibland många, utan att jag alls förstår varför egentligen. Jag fortsätter dock att skriva. Jag skriver och skriver och skriver, jag tänker skriva till den dag jag dör.

Hemma har det gått på som vanliga måndagar med matlagning och allt det där.

Ja, det finns inte så mycket mer att säga så jag tackar för mig.

(Har dock börjat fundera, efter ett samtal med en kollega... ja, det rörde inte mig, men svordomar i allmänhet. Kollegan gillar inte svordomar; för mig, däremot, har svordomarna ingen innebörd (fast jag hatar könsord) utan jag använder dem mest som kraftuttryck. Men... egentligen är det ganska fult... Ska nog tänka till en extra gång över om jag kan hitta något substitut för dem när jag skriver. Apropå ingentingen.(Ja- det ska stå ingentingen. Jag känner för det.))