Nedanstående dikt tycker jag, som sagt, är en höjdare. Gubbfan tyckte att jag skulle ta fram dem för mina elever, tonsatt. Inspiration, lust... Hur viktigt är det egentligen? För oss alla (inte bara pedagoger).

Själv är jag ju den typen av människa som lägger en jättevikt vid det det här sirliga; kreativitet, skapande, det är viktigt att det känns bra. Alla lärare är absolut inte likadana och detta finner jag faktiskt otroligt givande. Jag tror att vi behöver varandra, för att sluta cirkeln. Mina bloggande vänner och väninnor; hjälp, vad jag uppskattar er och våra gemensamma intressen... från hjärtat, det vet ni. Vi har funnit varandra tack vare vårt gemensamma intresse; att skriva. Fast livet vore ju lite trist om alla vore exakt likadana...

Hm, undrar om det är likheter som för oss människor samman? Eller fascinationen av en människa som tänker på ett helt annat sätt, men som respekterar mig och mina tankar i alla fall?

 Är det världens största myt att " lika barn leka bäst?" Eller dras vi till de människor, vars drag vi känner igen hos oss själva?

För stora likheter leder ju ofta till kollision: vi fightas om samma revir, vilket gör oss till rivaler, fiender. Vi slåss om våra roller. Jag vill ha den här rollen i den här situationen, starkast vinner. Sociologi är intressant, tycker jag. Samspel. Gruppdynamik, oss människor emellan. Under min första termin på lärarhögskolan minns jag att jag studerade detta, gruppdynamiken i en klass.  Mycket spännande, men också ganska otäckt: vi människor kan vara fruktansvärt elaka mot varandra.

Å andra sidan upplever jag det ganska svårt att umgås med människor som har totalt annorlunda värderingar än jag. Vet inte om jag skulle finna det särskilt givande att föra ett samtal med en rasist. Eller vad sjutton som helst.

Jaaa, kära vänner. Det tål att tänkas på.

Tack i alla fall För att Du tar del av mina reflektioner.

Sov gott i natt!

 

Ingrid

25 november 2009 17:24

Ja usch, jag måste hålla med om att vi männsikor kan vara fruktansvärt elaka och osmidiga mot varandra, som skadar en del för resten av deras liv till o med...

Med dem tankarna får man vara extra TACKSAM för det BRA man har, och för dem underbara vännerna och sin familj=)

kram på sig!

http://iddeh.bloggplatsen.se

 

Alessandra

25 november 2009 21:28

Åh det här inlägget gillade jag!
Jag kan märka på mig själv att jag inspereras och intresserar mig mycket för människor som är olika mig. Speciellt här i blogg världen. Men i verkliga livet är det lättast att ha lika sinniga nära sig, jag tröttnar oftast på människor som inte "fungerar" som jag. På gott som ont!
'
Jag tror dom flesta säger varsågod. :)

http://alessandra.se

 

The Miracle

26 november 2009 00:45

Åh, vilken fin dröm, kul att du blev glad av att se mig då, och inte tvärtom ;-)

Nej jag är inte kortklippt på riktigt.
Men har funderat på att klippa det kortare.
För tillfället är det axellångt.

Ta hand om dig.
Kramar i mängder.

http://abimopectore.bloggplatsen.se

 

Tina

26 november 2009 07:04

Hej Bea!! Tack för din hälsning hos mig =) Ja, vi har förnärvarande tre tisetassar =) Det är bland raser med norskskogs/perser på den ena ( Ellen ) hon är ca 13 år. Sen är det syskonen Busan & Sulle de är blandras angoura & bonkatt. De är runt 5 år. Älskar katter =) Som mest har jag haft 5 st på en gång. Perser,Manx... ja, det har blivit endel under åren. Nästa jag ska ha är en MainCoon =)
Det är intressanta frågor du tar upp!!!
Hoppas du mår bra & att du får en toppen dag!!
Kram Tina

http://www.tina-livetrhrochnu.blogspot.com

 

Nettis

26 november 2009 16:18

Jag kan bara hålla med :) . Min bästis och jag till ex. Vi är sååå olika och lever totalt olika liv. Men vi tycker ofta samma sak... andra gånger helt olika :) . Vi har varit bästa kompisar i 18 år, och aldrig bråkat... :) :) !!!

Tack för din kommentar :) . Och jag har bestämt att bara ta det lugnt nu innan jul :) . Alla julklappar är ju redan inköpta :) ! Och jag har bara tre stycken kvar att slå in :) !
Kram!

http://bunkerboende-nettisochmoses.bloggagratis.se

 

moffa

26 november 2009 16:52

Hej dotra mi...
Säj te gubbfan att dänn finns på e inspelning mä Sveriges Radios Symfoniorkester, SCD 1020, å ä tonsatt av Lars-Erik Larsson å att den speles även här ute på lanne då o då mä lokale förmåger å hele stöcke heter Förkädd gud å ä väldigt tänkvärd för oss moderne människer, töcker ja i allefall.

 

Viveca

26 november 2009 23:26

Kan fascineras av människor som är olika mig, men vissa kan jag reta mig på. Det är inte trevligt att bli hembjuden till några som sitter och drar en massa rasistskämt när de vet hur jag står i frågan. Det är respektlöst. Jag och M är ganska olika och ibland har jag varit tveksam till om olikheterna skulle göra relationen svår när den första förälskelsen lagt sig, men det verkar som det går bra, trots en del diskussioner.

http://perasperaadastra.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag kommer nog aldrig kunna bära en vigselring igen. En tung guldringar på mitt vänstra ringfinger.  För erfaren, för frihetsälskande, för självständig. Jag har erfarenhet av både katter o hundar i mitt liv. Det finns en jättestor skillnad i ...

  Tänk att jag såg det på en sekund. Jag såg när du kom- som jag väntat. Fast jag visste inte innan att det var du. Att det var dig jag väntat på. Men du klev in- och jag bara visste, jag såg det i dina ögon, nästan som om det stod skrivet. ...

  Ikväll blir det lite firande av min vackra fantastiska dotter. !8 år av kärlek.    Jag är så glad och stolt att få vara hennes mamma, men jag kan inte förstå vart tiden tagit vägen. Hon fyller inte exakt idag även om vi firar lite nu- utan...

    Tiden har gått. Det var tungt det där.. som jag fastnat för dig. Men jag väcker inga lik, det skulle bara vara destruktivt. Ser fram emot nya roligheter, med nya förmågor- nya inressanta människor =)   ...

      Hej igen! :) Länge sedan jag var här, på bloggplatsen.   Lite Eurythmics kanske? "När morgondagen kommer och du kommer att behöva någon att lita på."     ...