Inget att det jag tidigare skrev om, mina planer för eftermiddagen/kvällen inträffade. Upptäckte direkt efter att jag skrivit inlägget på bloggen när jag kollade min mail att luciamötet jag tidigare pratat om, är nästa vecka. Onsdagen den 9:e och inte den 2:a. (Tur att jag inte hann åka dit, till teatern och börjat fråga efter luciamötet... Då hade jag skämt ut mig...:)

Puh, känner jag. Var helt inställd på att detta luciaarrangemang var till helgen, jag var alltså en vecka före i mina tankar. Då kan jag alltså ta det lugnt med lussebak i form av pepparkakor och lussebullar denna vecka och i lugn och ro ta detta till helgen. Mina lussebullar brukar alltid bli hårda som tegelstenar. Nu har jag fått ett nytt recept av skolsköterskan på mitt jobb, som jag ska testa. Med kesella i degen, så att den blir mera saftig. Det har jag inte använt tidigare.

Inte kom jag med någon buss heller, utan fick istället skjuts av en kollega, hela vägen till min dörr, inte så dumt. Har bestämt mig för att bjuda honom på lunch imorgon, hade tänkt snika mig med i bilen också imorgon kväll. Vi ska nämligen ha kvällsarbete; Öppet hus för blivande gymnasister, så det blir en lång dag imorgon.

Ska försöka krypa till kojs i tid ikväll. Jag behöver min sömn. Nu börjar man bli en smula seg i mörkret. Det ska bli sååå skönt med jullov. Sova ut på morgnarna, bara ta det lugnt, hinna träffa vänner, träna, vara med familjen. Se filmer. Åååå, va' gött, som vi säger här.

Julklappshysterin ställer jag mig som sagt vid sidan av. Däremot kan jag ju inte sticka under stoln med att jag gillar att shoppa. Men inte julklappar för själva köpandets skull.  Jag hoppas innerligt att jag inte gör någon ledsen med att säga så här. Men att köpa, köpa, köpa, hets, hets. Det blir lätt ett trist ekorrhjul med förväntningar, krav, krav, krav... Jag tycker inte om det. Rår inte heller för det.

Sov gott, vänner.

Min arbetsdag är över. Dags att masa sig till bussen och åka hem. Ska på möte ikväll inför dotters luciauppträdande på teatern i helgen. Jag ska va' funktionär, och det är ingen enlek sak, kan jag lova.

Minns sedan föregående år att man som funktionär ansvarade för en av skolans musikklasser bakom kulisserna. "Klänning på, tomtedräkt av, in på scenen, rätt tid, alla med..."

Sedan kommer jag naturligtvis själv att ta del av den mäktiga upplevelse som detta luciaframträdande ger. Då är man stolt morsa, alltså!

Nu väntar lilla bussturen hem.