Usch och fy! Fortfarande är min kropp lika nedbruten. Nu har värken i kroppen övergått till en rejäl förkylning och det tolkar jag som ett gott tecken. När jag har nyst och snorat klart; då är jag nog frisk! :) Är i alla fall piggare idag än igår, så det är på rätt väg. Kommer att vara hemma från jobbet också imorgon, för att snora klart, men jag satsar på att vara på benen igen på fredag.

Jag har utvecklingssamtal då, och dessa är tråkiga att skjuta fram. Föräldern kan ju ha tagit ledigt från jobbet sedan rätt lång tid tillbaka. Satsar på att vara igång igen på fredag. Min nyskilda granne och väninna kom dessutom med förslaget After work på fredag och det lät lockande. Så skönt att bara sitta och prata, prata, prata... Jag måste alltså se till att bli frisk! Kan ju inte ligga så här som en halvdöd sköldpadda hela livet :) Man tar sig rätt långt, har jag lärt mig, med mycket vilja och lite vaselin ;)...

Usch, vilken trist sak som inträffade idag! I födelsedagspresent till min dotter köpte jag en skinnjacka, från familjen. Hon var naturligtvis jätteglad för den här. Idag glömde hon den i skolmatsalen, så hon fick lov att hämta den efter skoldagens slut. Och ve och förbannelse! När hon hämtade den visade det sig att någon spottat i den, kastat den på golvet och trampat på den!

Vad tragiskt! Faktiskt inte så mycket, för Elinors (dotterns skull) för jag har nu gjort rent den och den är fortfarande lika snygg. Jag hade dragit öron och hela kroppen åt mig om jag trott att någon gjort så har för att hon varit utstött på något vis, men det vet jag att hon inte är. Jag vet att hon är en starkt socialt begåvad, självsäker och omtyckt tjej, som inte har några som helst problem att skaffa sig vänner.

Däremot blir jag bedrövad för den stackare som gjort något så destruktivt. Vilken stackars ung man eller dam bär på så mycket ilska och destruktivitet, att han/hon tar ut sin icke-provocerade, omotiverade ilska över en skinnjacka som bara råkar hänga kvar i skolmatsalen?! Jättetrist.

Sov gott i natt, go vänner.