Jag bor i ett område som heter Kronoparken. Karlstads största stadsdel som tillika är lite ökänd. Detta rykte stör dock inte alls mig, jag är helt trygg här. Trivs jättebra. Jag har nära till skogen och mina barns far och jag har promenadavstånd till ett av min stads köpcenter.

 Men stadsdelen består av flera delar och i höghusdelen på andra sidan vägen från mitt radhuslägenhetsområde vet jag att det kan vara lite stökigt ibland.

Jag vet att det är korkat att promenera där sent på kvällen, där finns nog både det ena och det andra. Ändå gör jag det ibland, dum som jag är. Sist jag var med om något läskigt där var när jag gick genom en mörk park som ligger i centrum. Och plötsligt ser jag att det står två unga män halvgömda i dunklet och byter varor på något vis. De dök upp så hastigt i mitt synfält att jag utbrast: "Oj, vad ni skrämde mig! Det är lite läskigt här..."

"Jaa, det är det" svarade de två unga männen och log artigt.

Igår kväll hände en ny skum grej (jag känner mig lugn i att jag kan berätta om denna incidenten, då de är helt anonyma, dem det gäller- inte ens jag vet vilka de är) när jag gick i detta område. En ung tunn blondin utan ytterkläder kom som från ingenstans springande förbi mig samtidigt som hon grät och skrek: "Ring polisen" och drog tag i mig och ställde sig bakom min rygg. "Han gör mig illa" fortsatte hon mycket uppjagat och efter kvinnan kom en bra mycket äldre man springande.

Jag hade alltså, bara genom att promenera på den platsen, hamnat mitt i en fight, stod mitt emellan kvinnan som höll sig i min rygg, och den upprörde mannen. Vet inte hur jag lyckades, men jag bad mannen lugnt och stilla att lugna ner sig och efter en stund lommade han tillbaka åt det håll han kom från medan jag gick samma väg som den gråtande kvinnan (som berättade att han brukade vara våldsam när han drack) såg till att hon kom med en buss till sin vänninna och gick sedan hem.

Hoppas allt slutar gott. Jag har nada med det att göra men jag hoppas för båda deras skull att hon snarast lämnar den här mannen, att hon kliver ur sin situation med högburet huvud. Då gör hon också honom en tjänst: Hon visar gubben att det inte är ok att slå människor, vilket i sin tur förhoppningsvis leder till att han söker hjälp och tar tag i problemet. Det är ALDRIG OK med någon form av våld. Aldrig, aldrig.

Nu kommer jag att skriva om något hemskt känsligt och privat, så jag talar inte om i vilket sammanhang detta skett. Men jag har själv blivit utsatt för våld, hur- var vill jag inte nämna men man hamnar till en början i en sits då man tror att felet är ens eget. Man är en så otroligt dålig människa att man förtjänar det.

Fint, eller hur?

 

Annie

26 oktober 2014 11:36

Vad tråkigt att läsa att du varit utsatt för våld!
Vilken tur att du var där och att du hjälpte henne, du är en vardagshjälte <3

Håller ABSOLUT med, det är aldrig ok med våld!
Never never .. Ingen fötjänar att bli slagen!

Strongt att du delar med dig av dina upplevelser!*

Stor kram!

http://www.lifebyannie.bloggplatsen.se

Beatrice F Wik

26 oktober 2014 13:18

Tack Annie! :)

Ja, min historia ligger långt borta nu, men minnet dök upp igår när jag pratade med den där kvinnan.

Det värsta är att man förringar det själv, allt blir jättekonstigt. Man tror helt enkelt att man förtjänar det för man är en otillräcklig människa, måste skärpa sig, måste måste skärpa sig.

Och att omgivningen förringar det är också underligt... folk borde verkligen stå upp för den som säger sig blivit psykiskt eller fysiskt misshandlad, sannolikheten är hemskt liten att personen i fråga hittar på allt, vad har man att vinna på det, liksom?

Kram till dig Annie

 

luvcatz

26 oktober 2014 21:41

Vilken jobbig sits att hamna i men bra agerat från din sida

Det är tyvärr allt för vanligt med ynkliga människor som måste förstöra andras liv, vi kan bara finnas där som medmänniskor :)

http://luvcatz.bloggplatsen.se

Beatrice F Wik

26 oktober 2014 22:42

Tack! :)
Verkligen... Men jag hann nog inte riktigt uppfatta vad som hände, plötsligt stod jag liksom bara där, mitt emellan dem...

Nu i efterhand tänker jag att han kunde ju gått på mig med, sånt kan man ju aldrig veta innan. Så ...puh... jag är glad att allt gick bra!
Jag har gått emellan elever som bråkat, inte mga ggr men det har hänt, å då vet jag att man ska prata luuugnt å försöka få ögonkontakt, så brukar det lugna sig. Tur i eländet att man fått träna, hahah=)!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag kommer nog aldrig kunna bära en vigselring igen. En tung guldringar på mitt vänstra ringfinger.  För erfaren, för frihetsälskande, för självständig. Jag har erfarenhet av både katter o hundar i mitt liv. Det finns en jättestor skillnad i ...

  Tänk att jag såg det på en sekund. Jag såg när du kom- som jag väntat. Fast jag visste inte innan att det var du. Att det var dig jag väntat på. Men du klev in- och jag bara visste, jag såg det i dina ögon, nästan som om det stod skrivet. ...

  Ikväll blir det lite firande av min vackra fantastiska dotter. !8 år av kärlek.    Jag är så glad och stolt att få vara hennes mamma, men jag kan inte förstå vart tiden tagit vägen. Hon fyller inte exakt idag även om vi firar lite nu- utan...

    Tiden har gått. Det var tungt det där.. som jag fastnat för dig. Men jag väcker inga lik, det skulle bara vara destruktivt. Ser fram emot nya roligheter, med nya förmågor- nya inressanta människor =)   ...

      Hej igen! :) Länge sedan jag var här, på bloggplatsen.   Lite Eurythmics kanske? "När morgondagen kommer och du kommer att behöva någon att lita på."     ...